I went to Rudbeckslaboratoriet in Uppsala Science Park, on September 27 during lunch time. I found this event through the forum on studentportalen, posted by Serdar. During the event, I met with Peter Bergsten and Helena Danielson. The experience was kinda boring but I learned a few useful things – for example Peter said that his biggest mistake was to discuss the research results that he was about to patent and that his talk mate published the results. Peter said that he really enjoys discussing these research subjects and that he should have been more careful.

Both Peter and Helena were doing presentations, and Helena told during her presentation that she really enjoys answering the question “why?” and that this is what drives her and motivates her. So during the question session, I asked “why are you interested in answering the question ‘why’?”. Everybody laughed, and she said that nobody asked that question before. After thinking for a while, she said something along the lines of “I don’t know, that’s just the way it is” and “sometimes I’m being curious when I know I shouldn’t be”.

Figure 1: Peter Bergsten and Helena Danielson during the presentation.
Figure 2: Peter Bergsten shared his email address with an audience member after the presentation

Once in a while, I get to talk with Serdar and he gives me advice on what he thinks I should do to improve myself. I really like it when he does that because advice is kinda like a lottery ticket: many times it’s a dud (such as when he suggested that I should eat 3x per day), but sometimes the advice turns out to be right on spot. Examples of the latter include when he told me that I should have more eye contact when talking to others, and also when he told me that I should say “hi [the person’s name]” instead of just saying “hi” because it gives a better impression.

I’ve been thinking about his suggestion to memorize other peoples’ names and actively use them, and I realized that doing so is good not only for making good impressions, but also for improving mental performance: the more names I memorize, the easier it will be for me to memorize new things such as technical words that I read in the literature. For example if I wanna memorize the term “Diophantine equation”, then it’s easy to do so if I know a guy named Dionne, and another guy named Phanuel, and girl named Tina. The more strongly I remember these names from previous, the faster and easier I’ll remember the word “diophantine”. And even though I don’t know how much of a social difference it makes to look people in the eyes and actively use their names, the time investment is only a second or two – thus the ROI will be high because whatever benefit I’ll get will come at a negligible investment of time.

Under en av de första dagarna på Entreprenörskolan kom Uppsala Innovation Centre (UIC) förbi och visade oss en genomgång av Business Model Canvas (BMC). Jag har tidigare fått denna modell presenterad för mig men Lars Dahlbom på UIC lyckades på ett enkelt och verklighetsförankrat sätt göra BMC mer förståeligt.

Figur 1. Business Model Canvas: nine business model building blocks, Osterwalder, Pigneur & al. 2010

Vid punkten Revenue Streams som handlar om intäkter till företaget, nämndes det att ett kvitto på en lyckad produkt är en produkt en kund vill betala för. Det är helt enkelt viktigt att få betalt så fort som möjligt för sin produkt för att kontrollera efterfrågan på produkten. Det där med att betala så fort som möjligt fastnade hos mig och fick mig börja grubbla, hur ska man kunna ta betalt för något man ännu inte har producerat? När nästa gästföreläsare höll sin presentation, Joakim Fohlman skapare av Cubimo, passade jag på att fråga honom vad han ansåg. Hur tar man betalt för en produkt som inte ännu är skapad? Joakim svarade: crowdfunding.

Crowdfunding är ett sätt att finansiera sina idéer utan att behöva hitta regelrätta investerare som väntar på avkastning. Crowdfunding-sidan Kickstarter fungerar exempelvis på så sätt att man kan erbjuda sin produkt och andra erbjudanden till ett förmånligt pris innan produkten är producerad. Man kan alltså tidigt sälja sin produkt och få det där kvittot UIC pratade om. Efter ett tag kom jag på att jag faktiskt stöttat en crowdfunding; en födelsepresent i form av Triwas klocka ”Comb-over”.

Figur 2. Triwas klocka “Comb-over” som ett resultat av crowdfunding

/Mirea Wolff

Idag hade vi en föreläsning om affärs-simuleringen Marketplace, och vi fick i uppgift att analysera simuleringsgrupper från föregående år och svara på frågor, särskilt frågan om vilket av två särskilda lag hade den mest passande designen på cykeln i förhållande till marknadens angivna efterfrågan. Därefter fick grupperna diskutera två-och-två om deras slutsatser och vilka likheter & skillnader som fanns mellan dessa slutsatser. Jag och min grupp tycker att vi har fått en ledtråd på vad man bör satsa på för att vinna, men jag ska dock inte säga det här då det är kontraproduktivt för vår seger att gynna konkurrenternas prestation.

Därefter diskuterade vi i hela klassen vilka slutsatser vi drog. Jag lät Martin svara på frågorna för min grupp eftersom jag koncentrerade mig på att snabbt svara på alla frågor istället för att försöka memorera vilken design som hade vilken komponent. Jag tyckte att det inte fanns någon praktisk nytta med att memorera sådant. Dock kommer jag ihåg att designen “Nandi” blev helt utklassad av cykeldesignen “Leopard”.

I am a student at the School of Entrepreneurship at Uppsala University. The class got an assignment to form teams of three and sell coffee during the week. So I teamed up with two other students and started to come up with ideas to do this at once.

The most obvious in all of this was to choose the customer segment. Which people drink the most coffee, are most furious about high prizing and are easily talked into spending money several times a day? Yes. Students. Where do most students pass at the same times every day on their way to class? Outside the main entrance to the large campus of Ångströmlaboratoriet. Thus, it was rather easy to choose this location for our business. To compete with the cafe inside, selling coffee for 17 SEK, we decided to charge 7 SEK for a cup. Enough to make some money but low enough to give students an easy decision of where to buy their coffee. And of course, most coffee is drunk during the morning, so that is when we will sell.

There were more problems than expected at first. Is it legal to just start selling coffee anywhere? No, you need permission. So I contacted Akademiska Hus, which are the property owners and managers. The answer I got was “Talk to the university”. So I called the commissariat at the university and they told me they can not permit me to do business on the grounds since they do not have that power over the property owners and directed me back to Akademiska Hus. After one more conversation with the person in charge of these questions at Akademiska Hus, I was told to send him more details and he would contact some colleagues to see if we could get permission then get back to me. Which he did and indeed we got permission to sell coffee on the university ground. The terms were to not be in the way of daily traffic and not be inside the building, which would cause too much competition with the established café.

More problems arose as we talked in the group. How do we store the coffee without it getting cold? Can we borrow containers from somewhere? How do we serve it? Can we get free coffee or where do you get the cheapest coffee? How can we get away with as low costs as possible?

One member of the team tried to get a hold of coffee, cups, and a large thermos from a student nation. He could get everything for free except for the coffee. He then made a trip to the nearest grocery store to buy coffee, filters, and milk for around 200 SEK. The rest of what we needed (table, thermos, coffee brewers and cups) we borrowed from student nation.

To set the mood we thought of bringing a portable speaker and play some nice empowering morning music to lure the customers. It is not clear if this made a significant difference but at least it was pleasant for us standing there.

Our business idea seemed to be somewhat good. Between 8.00 and 12.45 on a Thursday we managed to sell more than 100 cups of coffee, resulting in a profit of around 700 SEK.

Since I personally never done something like this before, I learned a lot. I had no idea there needed to be so much planning just to sell some coffee, which I think gives a good feeling of the fact that there is a lot of work behind every good innovation, project, and company ever created. I also learned the importance of marketing. When one person in the group stood a few meters away from the table asking “Would you like to buy some coffee?” the sales went up compared to when we just stood there waiting for people to come to us. There were more lessons learned, small but important. However, I would like to summarize this project with one word,



Efter en spännande introduktionsvecka så fick vi uppdraget att bedriva caféverksamhet/kaffeförsäljning inom en kort tidsram (1 vecka). Tolkningsutrymmet var ganska fritt, men vi hade vissa regler och riktlinjer för vår försäljning. T.ex. att vår produkt (kaffe + ev. fika) fick kosta mellan 1-15 kr. Syftet var förutom att lära sig genom att planera, sjösätta och genomföra projektet att vi skulle försöka inbringa mest möjligt med pengar.


Vi ställde oss frågan varför människor skulle välja att köpa kaffe av oss när det fanns så många andra källor till kaffe.

Bild från vår första försäljningsdag utanför huvudentrén på BMC.

Och eftersom målet var att ta in så mycket pengar som möjligt så beslutade vi oss för att göra något som var av ideell karaktär. Vi letade vi fram den ideella organisation som folk tycktes vara mest villiga att skänka pengar till, och beslutade oss för läkare utan gränser som också hade exempel för vad pengarna kunde användas till.

Konceptet “Kaffe för ett gott ändamål”.

För att undvika att överstiga den tillåtna maxgränsen för vår produkt på 15 kr så lanserade vi konceptet “virtuell kaffe”. Det innebar att alla som var villiga att betala/skänka mer än 15 kr gjorde detta i form av x antal virtuella kaffe enheter.

Upplägget: information och betalning via Swish. Bord, kaffetermos och duk fick vi låna och kan därför tillskrivas det sociala kapital vi hade från starten av projektet.
Vår prislista med exempel vad pengarna kunde komma att användas till.


Onsdag 11/09 – inköp, huvudsaklig planering

Under onsdagen så sammanställde vi konceptet, handlade och lånade allt vi behövde inför försäljning, planerade logistik samt delade ut en mindre mängd ansvarsområden.

Torsdag 12/09 – försäljningsdag 1

Vi valde BMC till vår första försäljningsdag. Genom att ställa oss utanför huvudentrén såg vi en god möjlighet att fånga upp studenter och anställda som anlände via kollektivtrafik, bil eller cykel. Vi såg också att vårt kaffe hade potentialen att locka bl.a. läkare- och sjuksköterskestudenter. Vi anlände runt 07.30 på morgonen med färdigkokt kaffe, kakor, koppar och övrig utrustning såsom bord, termos och informationsplakat.

Mirea och mig själv utanför huvudentrén på BMC, torsdag morgon.

Även om vi stötte på en annan grupp som sålde kaffe innanför portarna så gick försäljningen bra. Många var villiga att skänka mera pengar (över vår egna minimigräns på 15 kr) och konceptet tycktes uppskattat. En rolig anekdot är att då havremjölken tog slut så körde jag till ICA bara för att upptäcka att jag inte hade plånboken med mig efter ett oplanerat ombyte under morgonen. Killen i kassan på ICA Rosendahl var dock givmild att täcka mellanskillnaden – man kan säga att köpte en virtuell kaffe, om än något ofrivilligt.

Fredag 13/09 – försäljningsdag 2

Även om torsdagen hade gått bra enligt vår uppskattning så valde vi en ny plats. Dels för möjligheten och utmaningen och dels för att vi antagligen mättat marknaden lite på BMC m.a.p. de större bidragen vi fick. Vi tänkte oss att humanisterna på engelska parken skulle bli goda kunder till oss.

Dilman och Mirea sammanställer försäljningsbordet i närheten av engelska parken.

Inledningsvis så stod vi en bit från engelska parken. Vi tänkte att vi skulle fånga civilister såväl som studenter. Det visade sig dock vara svårt eftersom de flesta passerade förbi på cykel. Vi beslutade oss efter ca 40 min att istället flytta försäljningen till huvudentrén utanför engelska parken.

Dilman och Jonas, lätt nerkylda men med glatt humör utanför huvudentrén på engelska parken.

Efter att ha flyttat till huvudentrén gick försäljningen något bättre, men inte lika bra som dagen innan. Mängden potentiella kunder (folk som passerade) var mycket större utanför BMC.

Måndag 16/09 – försäljningsdag 3

Under vår sista planerade försäljningsdag stod vi utanför Ekonomikum. Vi upplevde att det var svårt att fånga upp studenter eftersom det fanns så många olika ingångar till Ekonomikum.

För att uppmuntra kunder på Ekoparken att skänka pengar så hade vi lagt till denna information till försäljningsbordet. Siffrorna var förvisso fiktiva eftersom vi ännu inte sammanställt resultatet från dagarna innan – så en uppskattning gjordes.

Vi tyckte kanske också att studenterna var lite mera skeptiska än på de övriga institutionerna. Vi gick pratade med studenter som stod i korridorerna då de hade rast och berättade att dom kunde vända sig till oss för billigare (en liten kaffe på Ekonomikum kostar 21kr(!)) kaffe utomhus och att pengarna skulle gå till en god orsak (LuG). Det var ganska kyligt ute och vi hade ungefär 40 muggar så när vi hade sålt dessa så skulle vi vara färdiga för dagen (dvs. ett gott incitament till att söka upp kunder).

En bild på alla oss tre utanför en av entréerna till Ekonomikum.


Totalt så lyckades vi få in 2713 kr och våra utgifter låg på 350 kr det gav oss en vinst på 2363 kr. BMC var den plats där vi hade flest kunder men också den plats då folk i genomsnitt skänkte mest pengar.

Antal kunder, intäkter samt en graf för snittintäkterna vid varje campus.

Jag vill tro att vi alla lärde oss mycket samtidigt som vi tyckte att det var både roligt och utmanande. Vi lyckades även hjälpa behövande genom att koordinera och skänka pengar till läkare utan gränser – något som gör att vi känner oss glada och kanske också lite stolta över vår insats 🙂

En entreprenöriell utmaning.


Det uttryckliga syftet med projektet är att gå så mycket vinst som möjligt genom att sälja kaffe inom en knapp veckas tid utan tid för förberedelser innan utmaningen sätter igång. Nyckelord för att lyckas är tidsdisposition, kundkunskap och säljande. 


Efter en övergripande planering på tisdagskvällen fanns en första affärsplan. Kaffe skulle förberedas på Ångström och sedan säljas på Uppsala centralstation. För att vårt alternativ ska särskilja sig erbjuder vi kaffe och kaka för 7kr – en summa lägre än pressbyråns 10 för endast kaffe och mervärde i och med den inkluderande kakan. För att nå en vinstdrivande nivå behöver 25 koppar kaffe med kaka säljas. 

Från 17:15 till 19:15 diskuterade Amir, Monica och Mubarak vilka strategier vi skulle använda i projektet. Monica och Mubarak åkte buss till ÖoB för att köpa snabbkaffe, kaffemuggar samt kakor, och de slutförde inköpet vid 19:55. Amir spenderade denna tid på att designa affischer för Uppsala Universitet, som vi avsåg att använda i reklamsyfte för att vinna kundernas förtroende.  


Under onsdagsmorgonen värvades en fjärde medlem och klockan 07:30 satte förberedelserna på ångström i gång. En termos av modell stor hade lånats och alla produkter köpts in. För att vara flexibla samt sparsamma, valde vi snabbkaffe – allt som då behövdes var varmvatten. Vid förberedelserna fick vi reda på att Nordea delade ut gratis kaffe åt resenärerna vid stationen – ett erbjudande vi hade svårt att matcha. Vi designade även och skrev ut två affischer som marknadsför vårt kaffe – Paint visade sig vara den mest tidseffektiva bildredigeraren och gav överraskande hög kvalitet. Photoshop var för krångligt och därmed för tidsödande då det var svårt att hitta de verktyg man ville ha. 

Figur 1: Affischerna som vi använde till att marknadsföra kaffet

Plan två var då att sälja kaffe på Ångström till kaffesugna studenter. Vi hoppades att mervärdet från kakorna och det relativt billiga kaffet skulle få dem att välja oss över UTH gård eller övriga studentföreningar. Innan försäljningen hann komma igång blev vi upplysta om förbudet att konkurrera med Kafé Ångströms. Vi begav oss då till Uppsalas mest besökta turistmål – Domkyrkan. Den nya målgruppen var nu förbipasserande och turister. Här lärde vi oss värdet av kundens tid. I regn och rusk var det svårt att locka med kaffe och även om vi inte meddelade priset direkt fick vi inga intressenter av de runt 80 stycken frågade. Turisterna var alla redan välförsedda med frukost och med begränsade kommunikationsmöjligheter var det dags att tänka om. Vi behövde en målgrupp med mycket tid och stort behov av billigt kaffe. Studenterna på BMC blev den 4e iterationens kunder. 

Figur 2: Vårt tillfälliga kaffestånd utanför Domkyrkan

När vi väl anlände till BMC runt 09:30, var frågan vart vi skulle ställa oss i byggnaden. Näst intill cafeterian lyckades vi få tag på bord, möjlighet till elluttag samt vatten och papper som sparar på både resurser och övriga kostnader. På väldigt kort tid märkte vi hur stor efterfrågan var på det billiga kaffet och redan under de första timmarna lyckades våra bruttovinster hinna ikapp våra kostnader.

När vi skulle fylla på kaffekannan, så råkade vi tappa burken med kaffepulver i golvet så att det gick sönder. Vi städade bort glasbitarna och pulvret från golvet, men en del av pulvret hamnade på Amirs ryggsäck så att hans t-tröja fick en stor kaffefläck när han skulle till tandläkaren vid 13:00. 


Efter onsdagens framgång, bestämde vi oss att fortsätta sälja i bmc. Denna gång samlades vi kl 07:30, då vi fick tillsägelse att byta position närmare entren. Vid kl 08:00 fick vi uppleva något som är väldigt svårt att undvika i den öppna marknaden, konkurrens från de andra grupperna. Grupp 1, Befann sig utanför byggnaden, där de hade med sig ihopfällbart bord samt bryggkaffe dessutom påstod de att de var sponsrade av “läkare utan gränser”.

Tack var det denna konkurrens blev vi bland annat måna om att kunden var redo att betala en större summa för en kopp kaffe, därav höjde vi kaffepriset med 2kr, dvs till 7kr per kopp. Med tiden märkte vi dessutom att kakor på köpet till kaffet inte var av något större intresse för större delen av vår kund sekvens. Av den anledningen valde vi att skippa köp av kakor till kaffet efter att vi sålt slut på de resterande kakorna i kakburken och då istället satsa på att enbart sälja kaffe för ett högre pris. 

Figur 3: Monica & Mubarak är glada för att det går så bra med försäljningen.  


Inför fredagens pass, hölls en diskussion angående om vi skulle inkludera te, i och med från torsdagen märkte vi att endel frågade om te fanns som alternativ. Av den anledningen köpte vi in te för att förhoppningsvis höja säljningen.

Under fredag morgon samlades vi återigen vid BMCs huvudentre, denna gången kl 08:00, då vi tidigare märkte att kundflödet var som mest optimalt mellan kl 08:00 och 08:15.

Denna gången sattes kaffepriset till 8kr för att pröva kunderna och försäljningen med ett successivt stigande pris. Redan några timmar senare märkte vi att vi fick minst lika många köp och kunder som gick med på det nya priset utan tvivel. Vi hade även en del återkommande “stamkunder” som vi kunde stå och prata med och sälja ännu mer kaffe till. 

För att sälja te, införskaffade vi tepåsar samt en mindre termos med varmt vatten, som ett alternativ till kunder som inte konsumerade kaffe. Då vi hade en deadline tills på lördag att lämna in Q.1 i business simulation, bestämde vi oss att fortsätta med försäljningen fram tills kl 12:15, då vi la märke till att efterfrågan efter kaffe blev mindre (lunchdags), och la fokus på Q.1 istället. Med de intäkter som vi hade lyckats få in, var vi nöjda och avslutade säljningen av kaffe efter när vi blev färdiga med diskussionen om business simulation.  

Figur 4: Martin och Amir blev också glada när de fick höra att bruttovinsten översteg 1000kr.


Då vi bedriver en hobbyverksamhet är skattesatsen lite annorlunda än vid ett vanligt arbete. I och med att vi tjänar under 30 tkr per år slipper vi också f-skatt. Vi slipper också betala momsskatt och arbetsgivaravgift. Vinsten vi gör i hobbyverksamheten delas på antalet deltagare och den redovisas som inkomst och därmet höjs årsinkomsten. För att negera restskatten kan vi kontakta eventuella arbetsgivare och be dem dra en högre preliminärskatt motsvarande vårt lönepåslag. Beloppet ska in i ruta 1.6 som tjänsteinkomst. Vill man ha pluspoäng hos staten kan man fylla i en T2 blankett.

Konkurrenters Blogartiklar

Våra konkurrenter har också skrivit blogartiklar:

The first week of School of Entrepreneurship has come to an end and all the students have been immersed into the mindset of an entrepreneur with excitement, eagerness and a bit of confusion..!

The first challenge we’ve had to encounter is to manifest a coffee-selling company for one week, with the goal to earn as much money as possible. No clear instructions were given about where, when and how to sell coffee, which gave us the freedom to use our creativity to make our companies profitable.

My company consists of David (Head of Finance and Barista), Farangis (Head of Logistics and Partnership) and myself Agnes (Head of Documentation and Marketing). As soon as we were informed about the project we sat down to make a first business plan.

Target Group

The first thing we started to discuss was the target group of our company and where the greatest need would be. In our minds the answer was simple- students!!! For students coffee is always a good idea, especially in between lectures, and since we are students ourselves we thought it would be an easy group to reach. We also considered the best location for our sales and where the need would be the greatest and got to the conclusion that the student Aula at Polacksbacken was a good place to start, since there are no convenient cafes nearby.


We decided to buy cheap coffee and brew it ourselves with a coffee machine from home to keep the costs low. Additionally, to spice up the coffee even more and give the customers a good café-like experience we brought milk foam machines from home so that students could get foamed milk in their coffee. Also, since many students appreciate vegan products nowadays, and are more conscious about the environment we only served oat milk with the coffee.


In the mind of a student everything cheap is good and since the coffee we bought was quite cheap we have started off with a low price. The price of a plain coffee has been 5 sek and for coffee with foamed milk the price has been 3 sek extra, but later on in the project prices might as well increase.

Our fancy price list!


Since we were not allowed to tell people that the project is a school project we wanted to come up with a good reason for people to actually buy coffee and maybe even donate more money. Also, since none of the group members wanted to keep the money for themselves, we decided to let the profit be donated to a charity organization. The organization that we chose to support and donate the money to is called GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime), since Farangis has good knowledge about their cause and has good connections to the board of the organization. The organization works against the honor culture in Sweden and is especially located in Uppsala, which we thought would be relatable to the students who live here.

Moment of truth…

The morning after we got the challenge, our company stood ready for the first round of sales outside the Aula. We had looked up what lectures were going on and decided to be there for the first break in the morning at 9.00 when many first year engineering students had their joint math course. Before the break we brewed the coffee and put it in a coffee container so that it would be ready in the break.

All set up and ready for the first round of sales…
Students love coffee!
Check out our fancy flamingo cups 😉
We also had some cafe lounge music to create a nice vibe 🙂

End of the day results

The first day we sold coffee during three breaks between 9.00-11.15 outside the Aula, and in between the breaks we brewed new coffee and set everything up for the next round. In total, we sold 57 cups during the first day and collected 409 sek in total! The profit on the other hand was 34 sek, since the cost of the company was 375 sek so far. However, the result was better than we expected and we are excited to see the end results of our one week business…!

To be continued… 🙂